Den nya teknikens fördumning och förslavning av människan
Du bestämmer själv om du vill vara en vinnare eller en förlorare, en producent eller konsument.
Du avgör själv hur din väg genom livet ska se ut, om omständigheterna eller du själv ska styra ditt liv.
Förord
I denna artikel visas i stora drag hur de senaste årens teknikexplosion av mobiltelefoner, datorer och alla deras applikationer i form av spel och andra nöjen riskerar fördumma, passivisera, stressa och förslava den stora massan av mänskligheten.
Självklart finns det otroligt många fördelar med tekniken om den används på ett förnuftigt sätt men tyvärr är det inte så för det stora flertalet människor. Idag sitter många uppkopplade via sin dator eller mobiltelefon under stora delar av dygnets lediga timmar för att spela, surfa, använda Facebook eller kolla på filmer.
Mobiltelefoner och datorer tar idag en stor del av människors lediga tid och konsumtionen bara ökar. Massan (den stora mängden människor) har blivit lika beroende av sin mobiltelefon och dator som av vilken annan drog som helst. En paradox är att tekniken både kan uppfylla vår önskan om tidsbesparing, men att den också kan stjäla en stor del av vår tid, allt beroende på hur vi använder den.
Vi kommer visa på forskning som visar att den stora massan riskerar använda den nya tekniken (främst i form av mobiler, datorer, sociala medier) på ett sätt som många gånger passiviserar den samt att hälsan påverkas negativt. Att vi hamnar i denna fallgrop kan delvis bero på att vår förmåga att stå emot och välja bland teknikens lockelser är begränsad. Delvis beror det på yttre krav och förväntningar från arbetsplats, skola och socialt liv. Vi menar att de som styr och har makten använder tekniken till att sprida propaganda (eller sitt budskap) och kontrollera massan. De multinationella företagen/storföretagen tjänar stora vinster på att massan konsumerar den nya tekniken och de nyttjar de sociala medierna för att kartlägga våra vanor och därmed kunna sälja ännu mer. En klick i befolkningen använder den moderna kommunikationstekniken som ett verktyg för att skapa, bygga och producera.
Utnyttjandet av teknik riskerar skapa olika klasser i samhället. I familjer där man lär sig se skillnad på vad som är nyttigt och onyttigt blir tekniken ett redskap att lära sig ta till sig det man mår bra av och kan bygga på. I sammanhang där kunskap värderas högt och där man inspirerar till diskussion tillgodogör man sig teknikens möjligheter och lär sig tänka egna tankar. Där man ger utrymme för fritt skapande och lär ut hur man blir sin egen lärare och ordningsman (självdisciplin) ger nya tekniken möjligheter till framgång, förverkligande av drömmar och slutligen makt.
Tekniken driver fram en snabbhet och ett behov av ständig stimulans som i slutändan gör massan till maktens slavar. Detta genom att massan konsumerar och hålls på mattan genom att passiviseras och få all sin tid uppäten av att konsumera det andra producerar. Ett A-lag (de som styr) och ett B-lag (de som blir styrda) skapas utan att flertalet är medvetna om det.
Möjligheterna för massan (vi- de flesta i samhället) att sätta sig upp mot makten ligger inte inom räckhåll då tiden inte finns utan att ifrågasätta och protestera, utan i stället är fylld med den nya drogen: mobilen och datorn.
Den moderna bojan för den nedtryckte och utsatte människan som förut var långa och hårda arbetsdagar har byts mot den moderna drogen, tekniken. Därför är det av yttersta vikt att vara uppmärksam på hur du använder din tid och vilken teknik du använder dig av, men också vilka saker som blir lidande när du väljer att ägna din uppmärksamhet åt tekniken på ett destruktivt sätt.
Tekniken är ett kraftfullt vapen men det är du som avgör om den ska användas till något bra eller dåligt.
Vad är en vinnare?
En vinnare kan vara något så enkelt som den som vinner ett lopp.
En del skulle säga att en vinnare är någon som är snygg, har ett toppjobb, är välbetald, har ett utvecklande jobb och helst är chef. Denne någon är gift med en lika lyckad person, som också är vacker, välutbildad och framgångsrik. Tillsammans har de perfekta barn, även de smarta och duktiga. De bor i ett vräkigt hus, har en stuga i alperna och en annan stuga på franska rivieran.
Någon annan skulle kanske säga att en vinnare är den som alltid kommer först, som presterar bäst i vad de än ger sig på och som tycks ha alla talanger liksom medfödda, ingjutna, allt kommer lätt. En tredje säger- en vinnare det är en riktig ledare, helst en kung eller president, en fjärde menar att det är våra kändisar och skådisar som är vår tids vinnare.
I denna artikel så har vi en annan definition. Enligt den är en vinnare den som vinner sitt eget livs lopp. Den som följer sitt eget hjärtas röst, uppnår sina egna mål och sin egen potential utefter sina egna förutsättningar. Alla är födda med ett litet frö som kan gro om man vattnar det, en spirande inre ledning, som om man vågar följa den så långt ens förutsättningar tillåter, kommer leda till ett underbart mål där just du är vinnare.
Detta innebär att vinnare kan vara oändligt många olika saker, lika många som vi är människor. Ibland kan det vara något litet, litet som är den stora vinsten för någon. Loppet behöver inte heller springas ensamt, en vinnare kan ta likasinnade till hjälp och inspiration- det är du som sätter upp reglerna.
Kritik mot tekniken genom tiderna
I sin uppsats ”Teknikens roll för ekonomin och samhällsutvecklingen” skriver Lars Schaff att ”tekniken kan sägas vara den centrala faktorn i en utvecklingsprocess som fört den västerländska människan från grottliv till rymdfärder på ungefär etthundra generationer”.
Banbrytande uppfinningar som att göra upp eld, hjulet och glödlampan har förstås betytt enormt mycket för vår samhällsutveckling och våra möjligheter till ett bekvämare liv då vi inte längre slits ut på bara några 10-tal år.
Tekniken har också erbjudit förbättringar av vår hälsa. Vissa sjukdomar har utrotats och operationer kan idag rädda en människa som förr skulle dött.
Schaff menar dock att det är små utvecklingssteg som är de viktiga för teknikens utveckling, att de stora sprången framåt aldrig kommit till om inte de små stegen föregått dem. Tekniken kan inte gå bakåt, den är i sin natur alltid på väg framåt och påverkar vårt samhälle enormt.
Lars Schaff framhåller också i sin analys att genom tiderna har tekniken kritiserats inte bara en, utan flera gånger. ” Lao-tse, som var en föregångare till Konfutse och som sägs ha levat i sjätte århundradet före Kristus, talar om hur den gammaldags skönheten ödelagts av moderna uppfinningar.”
Han fortsätter: ”vägar, broar och båtar ingav honom skräck eftersom de var ”onaturliga”. Han har samma invändning mot tämjandet av hästar, mot krukmakarnas och snickarnas verksamhet. I likhet med Rousseau ansåg han att människor borde leva i enlighet med naturen.”
Schaff framhåller också att Rousseau inte hade något att invända mot vägar och broar. För honom föreföll snickaren som själva urtypen för en ofördärvad människa. Enligt Rosseau betyder att återvända till naturen anmärkningsvärt ofta att återvända till de förhållanden som rådde i respektive författares ungdom.
Tekniken som onaturlig, men också obetvinglig, genomlyser också Oswald Spenglers generalkritik i verket ”Människan och tekniken”. Människan blir teknikens slav; den tvingar oss alla utan undantag, antingen vi vill eller inte, att löpa framåt i dess bana. Detta går också att läsa om i ovan nämnda uppsats.
I denna artikel menar vi att varje tid har sin rätt och sitt absoluta behov av att kritisera och ifrågasätta de negativa följder den tidens moderna teknik har på människan. Att människor alltid kritiserat det nya har en funktion som är livsviktig för vår överlevnad och vårt välmående. Denna kritik ska därför inte förkastas.
Det är få som vill avstå från järnvägen och hjulet nu, men den tidens kritiker liksom nutidens tillför oss perspektiv och redskap som gör att vi inte faller i de fällor som tekniken lägger i vår väg. Det är missbruket, överbruket och kanske framför allt det oreflekterade bruket som ska ifrågasättas förr, nu och framöver.
De enorma förändringar som vår moderna teknik har inneburit för oss människor är av annan art än tidigare. Den nya tekniken drabbar oss inte bara genom passivisering, den tröttar ut våra nervsystem, förslöar våra tankar och ger oss psykiska sjukdomar. Därför får ingen missa den kritik som bör riktas mot tekniken i det samhälle vi lever i nu.
Negativa effekter av den nya tekniken
Att den nya tekniken medför både fördelar och nackdelar är en självklarhet som vi beskrivit ovan. Det är viktigt att vara medveten om de risker som destruktivt teknikanvändande kan innebära. Genom att sprida kunskap om riskerna och hur man kan undvika att använda tekniken på ett destruktivt och skadligt sätt kan man istället dra nytta av teknikens fördelar.
Anna Loverus menar i en artikel från DN 2014-01-30 med namnet ”Anna tog makten över tekniken” ”att dagens digitala verktyg inte är optimala för oss, inte ens för den allra mest ”moderna” människan. De är designade för att störa och påkalla uppmärksamhet”.
Här nedan några av anges de negativa konsekvenser ett destruktivt teknikanvändande kan ge upphov till.
1. Ökad stress genom att man alltid förutsätts vara tillgänglig. Man blir ständigt uppdaterad och därmed avbruten i det man håller på med, då mobilen eller datorn genom popup-fönster eller notifikationer piper till. Risken att man i förlängningen blir utbränd om hjärnan aldrig får vila ökar markant.
Forskning har visat att stress-hormonet corticosteron ökar hos unga råttor utsatta för GSM-signaler motsvarande 900 MHz.
2. Förlorad tid då man ”fastnar” framför datorn eller mobilen. Det är oerhört lätt att fastna i spel, surfande eller andra applikationer som finns i den nya tekniken. Detta kan gå ut över skolarbetet för ungdomar eller förmågan att vara förälder.
Vem har inte sett föräldrar som umgås mer med sina mobiler än med sina egna barn. Bengt Ohlsson från DN skrev i en artikel med namnet ”Frånvarons gemenskap” följande målande och tragiska beskrivning:
”Det är en vanlig vardagsmorgon. På andra sidan gatan ser jag en ung kvinna som skjuter en liggvagn framför sig. Hon ser på sitt barn med huvudet på sned och pratar engagerat, hennes ansikte lyser av kärlek och inlevelse. Jag stannar till och följer henne med blicken. Jag blir varm om hjärtat. Det är en sådan udda syn, under en tidpunkt när föräldrar annars småspringer med sina barnvagnar på väg till dagis, med en djup rynka i pannan. Men där går en mamma som så uppenbart tycker om att prata med sitt barn. Som tar sig tid att berätta någonting, och visar med hela kroppen att det är viktigt och att det inte kan vänta. Några meter senare ser jag den vita sladden gunga till bakom hennes huvud. Och pluppen i hennes öra. Och Iphonen i sin hållare på barnvagnens handtag.”
När spelforskaren Jane McGonigal besökte Stockholm under internetdagarna 2013 berättade hon att mänskligheten hittills lagt ner 400 000 år på att spela ”Angry birds” – appen, där man med en stor slangbella avfyrar fåglar mot exploderande grisar. Om man summerar all den tid som gått åt till att spela detta spel innebär det att ca 7550 människoliv har gått åt till att spela Angrybirds. Vidare kommentarer är egentligen överflödiga. 
I Aftonbladet Debatt från torsdagen den 27 februari 2014 står följande att läsa: ”Samtidigt rapporterar Statens medieråd att 31 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldrarna 12-16 spelar dataspel mer än tre timmar per dag. Mycket av denna tid tas från läxläsning och skolarbete, men även från sömnen, vilket har direkta effekter på resultaten i skolan”.
Enligt Mediebarometern 2013 spelar 69 procent av barn mellan 9 och 14 år dataspel varje dag – och enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet 2010 spelar var femte 15-årige pojke minst fem timmar varje dag.
3. Ett sämre språk då kommunikationen via datorn och mobilen oftast är väldigt snabb och därmed blir väldigt förenklad vilket i längden påverkar ens språkliga förmåga. Undersökningar visar tydligt att den språkliga förmågan minskar kraftigt i dagens samhälle.
Den amerikanska författaren Chris Hedges, Pulitzerprisbelönad journalist och tidigare korrespondent på New York Times, menar att det finns ett direkt samband mellan expansionen av kulturindustrin och minskningen av läskunnighet.
Att skolelevers kunskapsnivå sjunker beror, enligt Hedges, på en större samhällsutveckling där även dagstidningar och böcker knuffas ut i kulturlivets marginaler, som fornlämningar från det tryckta ordets svunna tidsålder, och där allt som inte erbjuder ögonblicklig förströelse avfärdas som otillgängligt och elitistiskt.
Lässvårigheterna i USA beskrivs som epidemiska. Enligt statistik i boken ”Empire of illusion- The end of literacy and the Triumph of Spectacle” är sju miljoner amerikaner analfabeter och ytterligare 27 miljoner är oförmögna att läsa tillräckligt bra för att skriva en jobbansökan. 30 miljoner kan inte läsa en enkel mening och 50 miljoner läser på en fjärde- eller femteklassares nivå. Nära en tredjedel av landets befolkning är antingen analfabeter eller knappt läskunniga – en siffra som ökar med 2 miljoner om året.
Inte oväntat avspeglas den sjunkande funktionella läsfärdigheten också i medievanorna. År 2007 läste 80 procent av amerikanska familjer inte en enda bok. Samtidigt ser genomsnittsamerikanen på tv mer än fyra timmar om dagen.
Forskning har också visat att barn med försenad språkutveckling i större utsträckning än andra sett på TV- eller videoprogram som innehåller snabb rörelse och byte av karaktärer, snabb hastighet i animeringen och få scener som liknar den nära ansiktskontakten med en förälder.
En tysk studie har visat att barn i åldrar yngre än skolålder med egen TV på sitt rum också har en försämrad språkutveckling, jämfört med de som inte har det.
4. Hämning av kreativitet då man lätt blir en konsument av information av olika slag. Man blir sittande framför datorn och ”slösurfar”, spelar eller kommunicerar via olika sociala medier. Genom att ständigt inta en passiv roll så stimuleras inte den kreativa delen av hjärnan och man blir mindre kreativ.
5. Man blir deprimerad av att konsumera för mycket och dessutom röra på sig för lite. Ett stort problem idag är att många människor rör på sig för litet och sitter still för mycket. En av flera orsaker är allt stillasittande arbete framför datorn. Människan mår bra av att röra på sig och att producera och skapa.
I tidningen ÖP, 3 Februari 2013 i artikeln ”den nya teknikens baksida” säger Kristina Fagerberg som jobbar på Jamtkliniken i Östersund men som jobbat som både naprapat och med idrottsmedicin. – ”Tidigare var fetman vårt stora problem, men vårt nästa blir benskörheten. Vi har bara vår barn- och ungdomsår på oss att bygga upp kroppen, men de rör inte på sig längre. Vi har mycket tjugoåriga patienter som kommer in. Det är anmärkningsvärt.”
En studie som gjorts av arbets-och miljömedicin i Göteborg visar att några av de främsta faktorerna till att universitetsstudenter håller sig ständigt uppkopplade med informations- och kommunikationsteknologi är krav på prestation och tillgänglighet från arbetet, skolan, det sociala livet och egna individuella strävanden.
Konsekvenser av användandet visade sig vara mental överbelastning, förbiseende av andra aktiviteter och personliga behov, en känsla av tidspress, rollkonflikter, skuldkänslor, social isolering, olika fysiska symptom, oro kring elektromagnetisk påverkan och t o m ekonomiska problem. D v s att alltid finnas tillgänglig var en källa till både stress och psykiska symtom.
Samma forskargrupp har också visat att det finns en koppling mellan högt mobilanvändande och sömnproblem samt depression hos unga män (20-24 år) samt mellan högt mobilanvändande och depression hos kvinnor i samma ålder.
6. Risk för försämrad social kompetens i realtid då man sällan eller aldrig träffar människor i verkligheten utan istället har en massa virtuella kamrater. Naturlig social kontakt då man träffas i verkligheten kan aldrig ersättas av virtuella kontakter. Vid virtuell kontakt blir språket betydligt enklare men man missar också alla de kroppsliga signaler som man läser av då man träffas i verkligheten.
7. Analysförmågan försämras genom den många gånger ytliga och förenklade kommunikationsspråket som ofta är en förutsättning i den snabba digitala världen.
Chris Hedges säger i en artikel av Sverker Lenas från DN 2014-01-08 som vi refererat till tidigare i artikeln, ”Skolresultaten sänks av spektakelkulturen”, följande –”De handhållna apparaterna inkräktar på varje aspekt av ens liv. När man hänförs av de här elektroniska hallucinationerna förstelnar förmågan till komplexa tankar eftersom man behöver tid, tystnad och avskildhet för att kunna sätta sig och läsa. Vår pågående separation från det tryckta ordet har gjort det extremt svårt för människor att hantera komplexitet, men också att konfrontera vad som händer med dem”.
Vidare säger Chris Hedges – ”Skådespelssamhället förutsätter en befolkning som inte längre undersöker eller förstår maktstrukturer. Såväl politik som konst utövas i ett känslomässigt drivet landskap som också kommersialiseras. Det leder till ett slags historisk amnesi som gör att människor inte längre kan förstå de krafter som kontrollerar deras liv”.
8. Man riskerar att bli passiviserad av att ständigt vara en konsument som passivt tar information och timme efter timme surfar, spelar eller sitter på sociala medier.
Filosoferna Theodor Adorno och Max Horkheimer menade i boken ”Upplysningens dialektik” att kulturindustrin hade en passiviserande inverkan på människor.
I dag, när underhållning och populärkultur har flyttat in i våra liv på en nivå som de inte skulle ha kunnat föreställa sig ens i sina mardrömmar, har en sådan hållning länge framstått som en strid med väderkvarnar.
Motstånd mot en förtryckare kräver tid, energi och kraft
I dagens samhälle så är trycket underifrån mot makten betydligt mindre än det varit tidigare. Många människor är helt upptagna av sina liv där varenda ledig minut är fylld till bredden av surfande, spelande och annat.
De lever i sina trygga delvis virtuella världar vilket gör att behovet av, och kraften att genomföra samhällsförändringar minskar.
1930-talets marxistiska Frankfurtskola ville väcka Västeuropas arbetarklass till socialistisk revolution, men konstaterade att billig massunderhållning drog undan grunden för en större anslutning till revolutionära rörelser genom att monopolisera de flesta potentiella medlemmars uppmärksamhet och energi.
Vår motsvarighet idag, melodifestivalkulturen, med ständiga uppdateringar, pladder och ytlighet, är nästan lika effektiv som nordkoreanskt förtryck, men mycket enklare att upprätthålla och försvara mot kritiker. 
I Orwells ”1984” stod alltid en statligt kontrollerad propaganda-TV på, omöjlig att stänga av. Detta liknar inte så lite dagens ständiga flöde till teknikkonsumenten. Dagens propagandist är skickligare, förtrycket är mjukare och det är till synes frivilligt att delta, men syftet är i grund och botten det samma.
Romarna gick igenom detsamma vid kejsartidens ingång, när demokratin monterades ned lite i taget men där det alltid fanns underhållning, gladiatorspel, kapplöpningar och annat att roa sig med i stället för jobbig och tråkig politik.
Tekniken ger makten övervakningsmöjligheter
Dagens makthavare håller oss inte i arbetsläger med tydliga fängsel och staket, men vi är mycket mer övervakade och matade med propaganda. Vår frihet är ytterst begränsad. Visst vi kan ”välja” vårt arbete, partner, plats att bo på och vi kan rösta anonymt på valdagen, men varje steg vi tar i teknikens värld lämnar spår, spår som kan spåras.
Dina innersta drömmar, de du utelämnade på Facebook, finns till allmän beskådan och producenterna registrerar varje steg du tar för att följa din vardag. De lär känna dina stigar, tider och förehavanden, allt för att kunna kanta vägen med köpobjekt. Genom att analysera massans beteenden kan producenterna skräddarsy sina vinster och med precision finna exploateringsytor.
Vart du än vänder dig står där ett stånd av precis det du ”behöver”, precis det du ”är värd” just nu när du är trött och stressad. Vi säger att vi har yttrandefrihet, men anonyma uttalanden på nätet ”avslöjas” i en slags självgod rättsskipningsprocess. Makthavarna uttalar sig inte negativt om detta, vilket för tanken till att man stödjer dessa vi-hänger-ut-dem-som-är-”onda”-projekt.
Teknikens spårningsmöjligheter blir i detta fall ett hot mot yttrandefriheten. Makten kan ringa in och kategorisera sina kritiker. Skrämmande likt George Orwells 1984. Snart är bunkrar och hemliga sällskap som träffas i skydd av nattens mörker, där allt protokollförs för hand på papper, den enda möjligheten till verklig yttrandefrihet och respekt för integriteten.
Är du producent eller konsument?
I vårt samhälle finns producenter och konsumenter. Producenterna skapar, bygger och använder sin kreativitet. Utan producenter skulle världen gå under. Att producera är att i någon mån vara aktiv och själv vara delaktig. Allt vi ser omkring oss i samhället i form av företag och produkter är skapat av människor som är producenter. Ett annat ord skulle kunna vara skapare, byggare eller ”görare”.
Konsumenterna är producenternas levebröd. Konsumenterna tar mer eller mindre passivt emot information, ofta i text, ljud eller bildform men det kan även tas in på andra sätt. De är passiva åskådare eller förbrukare av information, intryck eller saker. Konsumenter behövs i ett samhälle för att någon ska konsumera det producenterna skapar.
Problemet blir när vi går till överdrift och blir till konsumenter på heltid och riskerar förlora vår kreativitet och skapandeförmåga. Då blir vi slavar för omständigheterna likt viljelösa zombier som inte klarar av att ta tag i sina egna liv.
Då blir vi styrda av målmedvetna producenter, människor med självdisciplin och förmågan att förverkliga sina drömmar då de äger förmågan att producera.
Inställning kopplat till självdisciplin
Varje enskild individ kan växla mellan att vara producent eller konsument. Ett tydligt exempel kan vara en snickare som bygger hus på dagarna och på kvällen sjunker ned framför TV:n och tittar på sina favoritprogram.
För att göra en grov generalisering skulle man kunna säga att det finns i huvudsak två typer av inställningar till livet.
Den ena är att livet är vad man gör det till d v s att man själv skapar och bygger sitt liv. Den andra inställningen är att livet på något sätt blir vad det blir. Den inställningen innebär att man i större utsträckning låter omständigheterna forma ens liv.
Det kan vara så att människor väljer den ena eller den andra inställningen till livet beroende av deras egen förmåga att genom självdisciplin förverkliga sina drömmar i livet. Självdisciplin handlar här om att bli sin egen elev, och samtidigt sin egen lärare och ordningsman.
De som saknar självdisciplin fastnar lättare och blir beroende av den nya tekniken på ett negativt sätt. De blir passiviserade och deras liv styrs av andra människor eller av omständigheterna.
Den som istället vägrar låta sig styras och istället skapar och följer sina egna mål har ofta självdisciplin. De har också större förmåga att använda tekniken på ett konstruktivt sätt och därmed forma sina egna liv efter egna drömmar och förutsättningar.
För mycket konsumtion och lite produktion leder till passivitet
Människan behöver producera dels för att må bra, dels för att inte falla offer i en samhällsmaskins pådyvlade levnadsvillkor. Om man passivt konsumerar det andra producerat riskerar man för det första bli inaktiv fysiskt, men också psykiskt.
Svaren serveras på silverfat och en mycket aktiv förmåga att skilja sanning från osanning krävs för att inte indoktrineras av det producenten presenterar. Den viktigaste orsaken till att människan inte får hamna i ett alltför ensidigt konsumerande är att den då blir passiviserad.
Precis som människan behöver en balans mellan arbete och vila för att må bra behöver vi en balans mellan konsumtion och produktion. Detta för att utveckla och behålla kreativiteten och för att vi ska må bra.
Konsumtionssamhället bygger ett fängelse där vi tror vi är fria
I den moderna världen ligger tyngdpunkten på att den stora massan av människor ska vara konsumenter. Hela ekonomin bygger på att vi ständigt ska konsumera mer för att systemet inte ska rasa ihop, men även som man säger- för att vi ska vara lyckliga.
Lycka mäts idag i betydligt större utsträckning av vad vi har och inte vad vi är. Människor konsumerar många gånger för att köpa sig lycka och uppnå de ideal som målats upp i reklamen som ett tecken på att man lyckats som människa. Kläder, mat, hushållsartiklar, heminredning, bil, boende, kosmetik och till och med många aktiviteter; allt konsumeras.
Den industri som formligen exploderat senaste decennierna är teknikområdet: datorer, mobiltelefoner, applikationer, TV, 3D, sociala medier. Få klarar sig i dagens samhälle utan dessa ”redskap”. I var mans hand finns en android eller Iphone. Den följer med på jobbet, lunchen, caféet, bussen, i bilen, ja t o m på toaletten används den, vi kollar av nyheter, sociala medier, spelar spel och samlar information.
Allt detta som förut krävde att man gick till biblioteket, tog sig iväg till grannen för att diskutera och vid kvällens samkväm tog fram det gemensamma brädspelet. Konstigt nog tycks tiden gå åt ändå, konstigt nog blir fler utbrända än förr. Vi som borde ha så mycket tid till annat nu när tekniken hjälper oss.
Ur tystnaden föds nya tankar
I den värld där allt ska gå snabbare och snabbare, där våra hjärnor blir vana att matas med ny information hela tiden, där tystnaden är sällsynt och så småningom otäck, var finns då tiden att få en ny tanke, att något ur djupet av ditt inre ska början spira? Var finns möjligheten att lyfta dig ur ekorrhjulet och se hur samhället, vardagen, du själv förändras?
Vi människor behöver relativ ensamhet och tystnad med jämna mellanrum för att hitta oss själva och samla ihop vårt inre, precis på samma sätt som vi behöver sömnen. Genom detta motverkar vi stress och kan reflektera över vår tillvaro på ett bättre sätt.
Teknikens snabba kommunikation leder till en förenkling av språket
När allt ska gå fortare måste också budskapen kortas ned, förenklas och ha en punchline som fångar den stimulerade och snabbt ratande hjärnan. Vi förkortar långa ord, hoppar över dem, förenklar komplicerade förlopp.
Sms-hälsningen kan glädja och ge inspiration, men språket är sällan utvecklat. Även nyhetsmediernas språk blir allt enklare; vi måste snabbt fångas och om artikeln är för svårläst, är den drivne och belöningstörstande nyhetssökaren, för stressad att sätta sig ned och ta in hela utlägget.
Om man jämför med äldre tiders böcker och tidskrifter är språket idag långt mycket enklare och tankegångarna lättare att följa. Skolans litteratur förenklas, barnen ska förstå redan från första början, motståndet minskas. Utvecklingen går nedåt vad gäller människans läsförståelse. Tydliga följder av detta ser vi i 2012 års PISA-undersökning som visar att den svenska skolan är gravt undermålig i många ämnen.
I DNs artikel ”Skolresultaten sänks av spektakelkulturen” kunde läsas följande. ”Under åren som föregick den senaste Pisaundersökningen har Sverige toppat listan över världens mest uppkopplade länder (förra året fick vi dock nöja oss med tredjeplatsen).
Enligt World Economic Forum som står bakom mätningarna visar dessa att Sverige är ”en verkligt kunskapsbaserad ekonomi”. Så satsade det numera nedlagda JB-gymnasiet också på läsplattor i stället för skolbibliotek.
Men att ett lands IT-mognad skulle stå i direkt proportion till dess kunskapsnivå är en uppfattning som varken Pisaresultaten eller Chris Hedges ger stöd åt.
Dagens Industris politiska redaktör PM Nilsson menade att skolkrisen även måste ställas i relation till bland annat datorspel och en urstark underhållningskultur med jättelika arenabyggen som tempel i snart sagt varje stad.
Snabbhetens språkanvändning- leder till försämring av språket
När mänskligheten gjorde sitt stora hopp framåt i utvecklingen, gick från ett mer primitivt sätt att leva som kringvandrande flockar till att bygga samhällen, var detta i samband med att vi utvecklade ett språk.
Språket, det abstrakta tänkandet och förmågan till kausalt tänkande (verkan och orsak) som behövs för att kunna skapa, planera, genomföra, samarbeta är starkt kopplade och avhängiga av varandra.
Ett förenklat skriftspråk kommer inte bara att leda till att vi blir fattigare i språket, det kommer också oundvikligen att medföra att vi förlorar vår förmåga till analytiskt, abstrakt tänkande.
Vi blir automatiskt offer för de budskap vi exponeras för och detta kommer leda till att vi blir lättstyrda konsumenter. Vi spenderar tid framför skärmar som fördummar oss, tar vår tid och passiviserar oss fysiskt.
En manual för att undvika de negativa konsekvenserna av destruktivt teknikanvändande
Hur ska vi då hantera detta? Kan vi lära oss använda tekniken till det som gör oss mer aktiva, kan vi begränsa användandet så att våra barn kan växa upp harmoniskt med närvarande föräldrar som svarar med mer än två stavelser?
Faktum är att detta redan görs i vårt samhälle, men här framkommer stora skillnader. Det finns en elit av människor som har klart för sig om vad deras tid skall användas till, vilka medier som stimulerar till aktivt liv och som kan begränsa teknikanvändandet tidmässigt.
Dessa människor kan behålla balansen mellan arbete och vila, produktion och konsumtion. Denna elit har perspektiv över samhället och ser skeenden. Vill de kan de skapa fantastiska saker, vill de inte, kan de istället utnyttja sin ställning och skapa ytterligare fördumning och förslavning av den övriga befolkningen.
Vi vill att fler ska känna att de har chansen att tänka egna tankar, kryssa mellan lockelser och möjligheter, begränsa det som tar av tid och energi och öka möjligheten till ett positivt produktivt liv. Ett konkret plan för hur du som individ, förälder och man eller kvinna kan göra för att skydda dig mot tekniken så att den inte stjäl din tid och gör dig passiviserad är enligt följande:
1. Avstå gärna från att ha en TV för det visas ändå väldigt lite av intresse. Programmen som visas på TV idag blir hela tiden allt sämre nivåmässigt och appellerar ofta till våld och sex och är oftast nedlusat av maktens propaganda.
TV:en passiviserar och påverkar både barn och vuxna på ett negativt sätt då det oftast är svårt att värja sig mot maktens öppna och dolda propaganda i programmen. Läs böcker istället eller hyr intressanta filmer eller titta på valda dokumentärer på internet.
2. Sätt en tidsbegränsning för hur länge du och dina barn får surfa runt på nätet varje dag. Det går åt mycket mer tid än du någonsin tror.
Det finns väldigt mycket intressanta saker att hitta på nätet men ofta används nätet till att ta död på tiden och inte till att utveckla sig själv som människa i någon nämnvärd utsträckning.
3. Låt inte dig och dina barn spela spel på datorn eller spelkonsoller annat än på vissa bestämda tidpunkter. Det blir lätt något som annars blir en syssla som stjäl all ens lediga tid.
Du lever bara en gång. Se till att använda din tid till bättre saker än att sitta framför datorn och skjuta på monster.
4. Ha bestämda tider då barnen inte får använda sina mobiler. Då kan de studera eller göra andra saker i lugn och ro. Mobilen är livsfarlig vad gäller att stjäla tid och skapa stress.
Dagens olika sociala medier är starkt beroendeframkallande och gör att ungdomar och barn blir extremt uppbundna till sina mobiler. Detta resulterar ofta i sämre skolresultat, sämre kontakt med föräldrar samt att barnen blir stressade.
5. Använd Facebook med urskiljning där aktivitet och omtanke, inspiration får vara ledstjärnor- eller låt bli att ha ett sådant konto överhuvudtaget.
Facebook är starkt beroendeframkallande och ersätter delvis naturliga relationer med virtuella. Det skadar dig i längden.
6. Se till att utbilda dig själv och dina barn i rätt teknikanvändande så du och dina barn förstår fördelarna och nackdelarna med tekniken. Detta är något som skulle vara ett obligatoriskt ämne i dagens skola.
7. Stäng av musiken och radion ibland för att hjärnan ska slippa få ta in information och istället få vila lite med egna tankar.
8. Stäng av telefonen ibland eller inför telefontid så att du får lugn och ro. Du behöver normalt sett inte vara tillgänglig dygnet runt. Att alltid vara tillgänglig och att telefonen ringer stup i ett skapar en enorm stress.
9. Koppla inte jobbmailen till privattelefonen. Det skapar stress att hela tiden få mailkorgen fylld med nya mail som man upplever att man måste gå in och titta på.
10. Tag bort Popupmeddelande då du får sms. Se istället till att du ser att du fått sms när du väl går in på telefonen.
11. Ta bort notifikation på mobiltelefonen så slipper du hela tiden påminnelser om att det skett uppdateringar på din facebooksida. Detta stressar dig bara.
12. Logga ut från Facebook så att du inte hela tiden får meddelanden om när det händer saker på Facebook. Detta skapar stress och tar extremt mycket av din tid.
Avslutningsvis kan nämnas Chris Hedges eget lilla handlingsprogram för att undgå teknikens negativa effekter:
”I det här läget måste man bygga murar. Själv äger jag ingen tv, jag har ingen Facebooksida, ingen webbsida, jag twittrar inte. Jag läser varje kväll, men jag måste bygga murar för att klara av det. Jag vill inte att utarmad masskultur ska ge mig språket med vilket jag beskriver min verklighet”